Svaret på den ställda frågan borde ju vara självklar. Det är klart att en strategi måste kunna omvandlas till ett eller flera projekt. Om vi uttrycker behovet av förändring, så måste det ju synnas i handgripliga verksamheter och resultat. Då jag själv på sistone varit involverad i att assistera kommuner med att uppgöra strategier, har jag märkt att verkligheten ibland kan se lite annorlunda ut.
Strategins uppgift är att vägleda organisationer i arbetet med att uppnå de mål som ställts för verksamheten. Målen beskrivs i strategin och de bryts ofta ner i mindre tyngdpunktsområden. Strategin är tidsbunden och till den allokeras sedan arbetsinsatser och pengar för genomförandet. Enkelt, eller?
Kommuner skall också styras via strategier. Det står tom. i Kommunallagen. Problemet är att lagen försvårar uppgörandet av en effektiv och fungerande strategi. Hurså?
Enligt min erfarenhet blir en strategi endast effektiv om en så stor grupp mänskor som möjligt har involverats i uppgörandet av densamma. Att kartlägga behov och intressen hos invånare, politiker och kommunens egna personal är en bra idé. Det kan göras via enkäter. Workshops är en bra metod, där vi träffar mänskor s.a.s. ”face-to-face”. Då vi ser, lyssnar och talar med varandra formas en bättre bild av vad som skall fixas och hur det skall göras. Då strategiprocessen blir handgriplig och synlig väcker den känslor och tankar, den berör. Om vi kan relatera till strategin, uppleva att den gäller mig, får den samtidigt en betydelse. Vi förstår den bättre. Då kan och vill vi jobba för dess målsättningar. Strategin skall gärna ta i beaktande olika intressegruppers behov och särdrag.
Samtidigt skall strategin vara tillräckligt tydlig, kort och lockande. Den kan gärna vara visuell, så den blir lättare att kommunicera via diverse digitala kanaler. Strategin skall entusiasmera både personal och ledning. Alla skall kunna förklara dess mål och beskriva de viktigaste satsningarna under de kommande åren. Strategin skall styra det vi gör.
Kommunallagen vill väl, men trasslar enkelt till det ifall strategiarbetet utgår från stipulationerna i §37. Enligt densamma skall strategin ta hänsyn till: ”främjandet av välfärd, ordnandet av tjänster, målen för kommunens uppgifter, ägarpolitiken, personalpolitiken, kommuninvånarnas möjlighet till påverkan, utvecklandet av livsmiljön och områdets livskraft…” Att sammanfatta detta i ett effektivt styrdokument är inte enkelt. Men det är möjligt.
I en färsk studie, ”Kunnat kuntoon” utgiven av Kissconsulting Oy tar skribenterna tag i problematiken kring komplicerade kommunstrategier. Uppsamlad data pekar på att endast 1% av personalen känner till strategimålsättningarna, 3% av förmännen gör det och bara 4% av ledningen. Summa summarum: dagens kommunstrategier kan inte på riktigt styra kommunernas verksamhet.
Fullmäktige i finlandssvenska kommuner och städer har valts för perioden 2017-2021. Många funderar nu på att uppgöra en strategi. I dessa frågor jobbar jag i nära samarbete med Kissconsulting (www.kissconsulting.fi). Vi har redan framgångsrikt assisterat flera kommuner i Finland i deras strategiarbete. Tag gärna kontakt!
Niklas Reuter
Konsult och utbildare
Projnik i nära samarbete med Kissconsulting